Min familj
Mamma och Pappa är skilda sen många år.
Dom har sepparerat 2 gånger under min uppväxt.
Det funkade helt enkelt inte mellan dom.
Mamma träffade en ny man samtidigt som pappa flyttade ifrån oss andra gången.
Mamma och hennes nya har varit tillsammans i 8 jobbiga år.
Vi har bråkat så mycket under dessa år.
Jag flyttade till pappa och var bara hos mamma ibland på helgerna då jag inte orkade bo med henne och hennes sambo.
Försöker ha kontakt med mamma och träffa henne så ofta det går.
Men det är så jobbigt att ha kontakt med någon som bara skiter i allt flera veckor i månaderna och kör sitt egna race utan en tanke på konsekvenserna.
Sändigt gå och oroa sig för sin mammas hälsa...
Min syster bodde kvar hos mamma och min lillebror bodde med mig hos pappa.
Syrran kom då och då till pappa och bodde hon med.
Hos pappa var en fristad. Lugnt och skönt...
Pappa bodde själv ett par år utan sambo och han var då som en bästa kompis för mig.
Jag kände att vi kunde verkligen prata om allt. Pappa var glad och skojjig.
Idag lever han och hans sambo i Sundbyberg och vi har noll kontakt.
Han har brytit helt med oss och han tycker att vi är vuxna nu och har våra egna liv.
Han vill sköta sitt utan att vi ska finnas i hans liv helt enkelt.
Det har tagit mig så hårt att få höra dom orden.
Min bror bor själv i pappas lägenhet, syrran bor med mamma men jobbar just nu heltid och är bara hemma 2 dagar i veckan vilket nog är jätte skönt för henne.
Min syster och bror är just nu min familj. Dom två som alltid finns där för mig och jag finns för dom!
Jag har min egna lilla familj nu och jag lovar mina barn att aldrig svika dom som mina föräldrar svikit mig.
Jag har så mycket inom mig som hänt som bubblar upp ur mig nu.
Vet bara en sak och det är att jag måste få ur mig det nu...
Sanningen kommer alltid fram.
Jag skäms inte längre för JAG har inte gjort något fel.
Men gumman lilla...klart att du INTE ska skämmas. Absolut inte.
Jag har också lovat mig själv att ALDRIG svika mina barn...never in my life. Ska ALLTID finnas där för don no matter what.
Många kramar
För att andra sviker och inte står för det man förväntar sig så behöver man själv inte gå i deras fotspår. Visst är det tråkigt att inte ha en mamma och en pappa närvarande, men det är ju faktiskt de som går miste om livets godisbit allra mest. Visst är det skönt med en vuxen som lyssnar, men jag tror no ändå det är de i slutändan som saknar er mest.
När andra sviker får man försöka finna sig själv och göra sig själv stark i det man själv har.
Du har en underbar familj, ta vara på dem i alla väder kommer betyda guld ! :)
kram
Jag säger till dig som jag säger till min mamma som oxå hade en jobbig uppväxt. Det är dina barns vinst att du haft det så jobbigt för du kommer ALLTID vara en bättre förälder än de du råkat "få". Som barn till min mamma har jag ALDRIG tvivlat på att hon älskar mig och ALLTID har mitt bästa för ögonen... Precis som dina barn... Stor kram!
