Vilma 3år!

Idag fyllde så Vilma 3 år, tänkte dela med mig av hennes förlossningsberättelse:



Måndag och Tisdag hade jag kännt mig tröttare än på ett bra tag och sov mellan 13-16.30 på dagarna... På tisdag fick jag för mig att kanske är det dags att bädda i ordning sängen och sätta ihop skötbordet. Sagt och gjort. Var riktigt nöjd på kvällen då jag satt på toan och sneglade på skötbordet och sa till magen "nu kan du komma ut för allt är klart och du har ett jätte fint bra skötbord nu"...

Onsdag den 12 Juli 2006 Jag vaknade tidigt runt kl 5 av att jag hade lite ont i magen, kissnödig trodde jag. Gick upp och kissade och gick sen och la mig i sängen igen. Konstigt tänkte jag att det inte blev bättre när jag kissat. Kollade på klockan och räknade lite på hur tätt jag hade ont. Värkarna kom med 10-15min mellanrum. Jaha tänkte jag det här går nog över om en stund bäst att sova lite till. Klockan tickade på och värkarna kom rätt regelbundet runt kl 6 med 6-8min mellanrum. Nu började det bli svårt att ligga still så jag gick upp och gick runt i lägenheten. Kände mig lite spänd, kunde dte vara på G på riktigt? Nä det är det nog inte ska ju gå minst 1 vecka till med den här magen och tänkte att det är säkert bara några förvärkar och dom är bara att vänta ut. Men runt kl 7 kom värkarna tätare och det var svårt att sitta ner när dom kom så jag vanakde runt här hemma. Fram och tillbaka gick jag och klappade på magen. Började så småningom att inse att det är nog verkligen på gång. FRAM med BB väskan som inte var packad. Var bara att börja packa i alla saker man ville ha med sig. Men jag tänkte hela tiden att nej det kan inte stämma att jag ska föda idag? Skrev lite inlägg här på forumet och pratade med folk på min msn som rådde mig att ringa förlossningen och sen ställa in mig på att föda idag... Värkarna blev mer och mer intensiva. Kl 9 väckte jag Andreas och sa att vi nog skulle bli föräldrar idag. Full fart blev det på honom... hihi Han klädde på sig och vi ringde taxin som kom efter 5 min.

Hoppade in och sa att vi skulle till BB danderyd och åkte iväg i taxin... När vi började närma oss Danderyd kändes det skönt men sen blev jag lite orolig för taxin fortsatte förbi Sjukhuset och fortsatte frammåt... Till sist stannade taxin utanför BMW Danderyd... Gisses jag blev helt chockad, vad pysslar han med tänkte jag och frågade vart han skulle? BMW danderyd svarar han mig... Jag säger NEJ BB, JAG SKA FÖDA. Då blev det fart på taxin vill jag lova...

Kom iaf fram till BB sthlm, Danderyd ca kl 11. Fick träffa en bm som satte på mig Ctg. Värkarna kom och gick rätt starka men mkt oregelbundna så jag var inställd på att åka hem. 11.30 Kollade hon hur mycket jag hade öppnat mig... 7 CM öppen säger hon och jag blir så CHOCKAD! så ni får stanna säger hon och ni ska föda barn idag... Jag bara skrattar av chock av lycka och förväntning... Sen flyger tiden iväg känns det som. Vi får in lunch på rummet och mina värkar blir starkare och starkare och kommer tätare och tätare. Byte av BM... Hon känner om jag har öppnat mig mer, är öppen ca 8-9cm... Kl 15.30 bestämmer vi oss för att ta hål på fosterhinnan så att vattnet ska gå och för att värkarbetet ska komma igång på riktigt. Värkarna blir mer och mer intensiva, strålar i hela ryggen. Sätter mig grensle över en stol och andreas trycker en varm vetekudde mot min svank. Jag andas så gott jag bara kan och orkar genom värkarna och vilar när dte e pause. 15. 30 Ber jag att få lustgas... förstod inte alls hur jag skulle andas den till en början... men sen gick det bra.

Tidsbegreppet försvinner och jag känner hur jag vill krysta. Byter ställning från stolen och upp på alla fyra i sängen för att börja krysta. Minns hur jag försvinner ett bra tag av all lustgas. Sen när jag kommer tillbaka ur lusgasen ber bm att gå ner och testa förlossningspallen. Hon kopplar även in dropp för att hjälpa värkarbetet. Gisses vilken kraft som kommer i krystvärkarna. Tar i för kung och fosterland som Bm ber mig. Andreas sitter bakom mig och jag känner hans stöd. Krystar allt jag kan. Tillsist säger bm STOP nu får du inte krysta för huvudet är på väg ut jag väntar och vid nästa värk kommer bebisen ut. Allt är lite suddigt just i det ögonblicket... Sen får jag upp Liten på magen och Andreas klipper navelsträngen... Jag tittar och frågar sen vad blev det... Bm lyfter på handduken och säger att det blev en flicka... EN VILMA säger Andreas glatt o stolt bakifrån mig...
Kl 16.39 föddes alltså hon min ÄNGEL! 3150g tung och 48cm lång, blåa ögon och brunt fint hår. Minns hur hon låg på mitt bröst och smackade med munnen och sög på fingrarna... Nu e hon vaken och kallar, hungrig=) Vill bara hinna skriva ner det här klart känner jag så hon få hålla sig en liten stund till... Sprack lite och fick sy 6 stygn. Var orolig och rädd för att bli sydd men jag SÖG i mig en MASSA lustgas och hade himla roligt för mig själv... haha Vi låg 2dygn på BB sthlm och blev så väl omhändertagna av alla där! Men nu MÅÅÅSTE jag slita mig... Flickan kallar.. hon är mitt ALLT!!! vårat under! jag är så lycklig över att få vara hennes mamma... Snart ska vagnen ut och test köras... Imorgon kanske om jag har orken=) Mår för överigt riktigt bra. Har tom gjort nr 2 idag=) har inte spec ont där nere heller...
NU e det PUNKT=) tack för att ni orkar läsa=) KRAMAR!

Det var mina ord några dagar efter förlossningen:-) blir helt rörd idag då jag läser den.
Nej nu ska vi äta middag! Sen ut och cykla!
Återkommer ev senare om tid finns!

Visst e det helt ofatbart, så länge sedan men ändå som det var i går.

Vilken fin berättelse!! =)

Gud var roligt att få läsa den! Och så roligt att tänka tillbaka på va man gjorde precis den dagen för x antal år sedan. ska nog lägga ut min när charlie fyller åt oxå :)

Men tänk va att dom har varit så små!!! våra älsklingar! Och grattis till Vilma i efterskott från oss!!!