Eftersom farmor, farfar och faster var på besök var det dags för en gammal trontjänare till paradrätt. Efter att du lagat och ätit den här rätten kommer du aldrig vilja falla tillbaka på det otjänliga halvfabrikat till "fiskpinnar" som du ätit tidigare?

Ja, den här rätten kräver lite arbete. Ja, färsk fisk är dyrare än fryst fisk, och dyrare än "fiskpinnar". Men har man inte råd och tid till god mat, kan man lika gärna äta på Mc Donalds 7 dagar i veckan.

När jag gör denna rätt väljer jag färsk sejfilé från butikens fiskdisk. Sej är bland det billigaste du kan hitta i fiskväg och en sjukt underskattad matfisk, den brukar kosta runt 80 kr kilot, sen kan du själv räkna ut vad ett paket om 8 torskbitare kostar. När du köper fisken så se till att be fiskhandlaren att "byxa" fisken, dvs bena ur den, så slipper du betala för det du inte kommer äta upp.

Remoulade kanske du bara har ätit på tub förrut, tanken kanske inte har slagit dig hur enkelt det faktiskt är att göra såsen själv. Danskarna äter den här såsen till allting, det skulle inte förvåna mig om de har den i flingorna också. Men den är god, enkel och passar bäst till stekt panerad fisk.



Börja med att mixa en burk picklade grönsaker. De behöver inte vara pulveriserade till atomstatus, bara grovt körda några sekunder. Det finns förståss färdigmixade pickles att köpa vilket gör det ännu enklare. Blanda de mixade grönsakerna med majonäs, äkta sådan och inga lightvarianter. Lightvarianten innehåller sådana kopiösa mängder tillsatser och färgämnen att den med lätthet skulle kunna klassas som läkemedel istället för livsmedel. Avsluta remouladen med en knivsudd curry och lite nymald vitpeppar. Vill man minska fetthalten och lätta upp smaken kan man blanda ner några skedar gräddfil. Låt remouladen stå och gotta till sig i kylskåpet medan du börjar med fisken.



Börja med att skära fisken i passande bitar, man kan dela en filé på tre om den är stor, eller två om den är liten. Tänk på att ha någorlunda lika bitar så de blir klara samtidigt. Fisken ska dubbelpaneras, vilket betyder att den först vänds i mjöl, sen ägg, sen ströbröd. Det här är tveklöst bäst, av erfarenhet blir enkelpaneringar aldrig lika bra och gott. Ett tips är att salta och peppra mjölet  innan du vänder ner fisken.





Ett tips när fisken är panerad. Lägg smör- eller bakplåtspapper mellan varje "lager" fisk innan du steker dem. Annars kladdar bara paneringen ihop och lossnar.




Panerad mat ska stekas i rikligt med fett, näst intill friteras. Ha i rejält med olja och en bra klick smör och stek på medeltempratur. Man brukar kunna steka två omgångar i varje panna innan det är dags att skölja ur den och tillsätta nytt fett, förutsatt att man inte steker på för hög värme så fettet bränns vid. Fisken ska bli härligt gyllenbrun och steks klart på ett knyck.

Jag är inte mycket för frysta grönsaker, eller frysta livsmedel överhuvudtaget. Men frysta gröna ärtor är undantaget. De är helt överlägsna, finns året om och fyllda med massa bra vitaminer. Dessutom är de helt suveräna till mina fiskpinnar (tycker alla utom Linda...)



Ärtorna behöver bara blancheras som hastigast. Dvs, koka upp rikligt med vatten, när vattnet stormkokar häller du i ärtorna och låter koka två-tre minuter. Häll av och blanda ner en klick smör, salta och peppra. Klart.

Till detta serverade jag kokt färskpotatis, gör man som jag och väljer ut de allra minsta potatisarna i affären kokar de klart inom en kvart, med andra ord är hela rätten klar på drygt 45 minuter. Snabbt, enkelt och gott - och man blir jättepopulär hemma!