Det här kanske inte är världens superenklaste grej, men särskillt svår är den iofs inte heller. Det som tar mest tid med den här är disken.

Eftersom vi hittade så fina Karl-Johansvampar som de sålde på 4H-gården, plockade på Adelsö till det överkomliga priset av 5 kr styck, kändes det inte mer än rätt att låta dessa kröna rätten. Har man inte jättefina Karl-Johansvampar från Adelsö går det förstås bra med kantareller, eller champinjoner för den delen om man vill det.

Eftersom jag kör allting från höften blir det inga måttangivelser eller liknande, kör på känn.

Innan ni sätter fart med kycklingen så börja med potatisen. Skala och skär ned potatis av mjölig sort i mindre bitar och sätt på spisen. Potatis till potatismos kan egentligen aldrig koka för länge så börja i god tid så allt blir klart samtidigt.

När det är klart så sätt på ugnen, 175 grader, så den är varm när kycklingen ska in.

Jag använde kyckling, det går förstås utmärkt att göra på exempelvis fläskfilé istället, eller vanlig kassler om man vill hålla budget. Fördelen med kassler är väl isf också att det går mycket, mycket snabbare.

Stek kycklingen, salta och peppra. Kycklingen ska alltså inte stekas klart utan bara brynas till färg. Flytta sedan över till en ungsfast form, gärna modell mindre så kycklingen "ligger trångt". Släng ner strimlad bacon i pannan (i samma fett som du stekte kycklingen, där sitter alla smaker), samt finhackad vitlök efter smak och tycke (vitlöken kan "döda" lite av svampsmaken, den riktige konnessören använder förstås charlottenlök som istället hjälper svampsmaken på traven.)



Låt baconen steka ur någon minut så den släpper ifrån sig lite av dess härliga rökiga fett, sen slänger ni den grovt hackade svampen. Salta och peppra och fortsätt stek på hög till medelhög värme. Svampen ska börja få färg och yta, men ingenting ska förstås brännas vid.





För att få lite färg på skiten använde jag salladslök, man kan givetvis använda purjolök om man vill, salladslöken är dock mycket mildare och behändigare och helt suverän när den är i säsong. Skär den grovt och låt den steka med någon minut i pannan. Salladslöken ska bara stekas lätt mjuk, fortfarande med lite stuns i. 

Sen tillsätter vi grädde, ren fet jäkla vispgrädde. Nu ska det bara puttra och sjuda, grädden kommer tjockna något och ta smak av alla goda fetter som bubblat runt i pannan med svampen, baconet och löken. Jag skojar inte när jag säger att det kommer dofta ruskigt gott i köket när den här står och bubblar på spisen.

För att göra det extra onyttigt rev jag ner en handfull extralagrad Herrgård (av bra sort såklart), det är ju valfritt. Tycker man inte att såsen är tjock nog utan ost går det bra att reda den lätt med maizena, men det ska egentligen inte behövas.




Nu är det bara att sleva upp svamstuvningen på kycklingen, se till att massor av ingredienser hamnar PÅ kycklingen, och inte bara rinner av runt omkring. Ös på med sås runt kycklingen så den verkligen ligger och bubblar i härligheten.




Stektermometer är en kocks bästa vän. Har man ingen är  man helt ute och borde skaffa sig en igår. När jag har stoppat in den i kycklingen och bestämt när jag vill att den ska vara klar, kan jag ägna mig åt disken eller nått annat under tiden. Kyckling är klar när den är runt 70 grader i kärntempratur, 72-73 om man verkligen vill vara på den säkra sidan. I 175 grader tog det runt 20 minuter, nog med tid för att jag skulle hinna röja upp all oreda och göra klart potatismoset.




Potatismoset? Det är busenkelt. Vid det här laget borde potatisen vara mjuk och färdig så det är bara att slå av vattnet i durkslag och låta dem ånga av någon sekund. Medan dem fortfarande är varma slår du tillbaka dem i kastrullen och klickar ner en rejäl klick smör (jag använder ARLAs smör- och rapsoljeblandning på flaska, superbra alternativ med minimalt med tillsatser). Det är lag på att krydda potatismos väl, salt och vitpeppar ska det vara samt generöst med nyriven muskotnöt. Den hemliga twisten för ett potatismos i restaurangklassen är att tillsätta en nypa socker.

Elvisp några varv och en skvätt mjölk, smaka av. Sen är det färdigt, hur enkelt som helst, och det finns inga som helst ursäkter för att göra det folk väljer att kalla "pulvermos" istället för det här. Ungefär nu borde stektermometern skrika att kycklingen är klar och man kan ropa alla till bordet. Busenkelt va?

Till det här kan man servera lingonsylt, pressgurka eller rårörda lingon. Ketchup går fetbort.